Hjalle Östman - Ni vet ingenting

Hjalle från Mimikry har äntligen blivit klar med sitt soloalbum som går i punkvisans tecken.
Första singeln heter Ni vet ingenting och kan höras på Spotify.

Albumet kan beställas här:
http://hjalleostman.se/album-ni-vet-ingenting.html
men skynda att fynda för skivan finns enbart i 150 exemplar.

(Skulle ni missa inköp av den limiterade utgåvan av skivan så kommer bland annat skivan att läggas upp på Spotify under hösten.)

Jerrys farsa - Wälcome to Sweden

Gillar du trallpunk?
Då kommer du att gilla Jerrys farsa.












Redan när jag lyssnade på deras tidigare skiva Der Schwedische elch så visste jag att detta bandet skulle bli ett av mina favoritband.
Den gamla tidens punk var nämligen tillbaka - Argt, enkelt, snabbt och fruktansvärt bra.
Egentligen så behövs ingen vidare beskrivning av Wälcome to Sweden än ovanstående ord men om man nu blir tvungen att skriva en liten längre beskrivning så är det:
Wälcome to Sweden är en samhällskritisk nutidsorientering om de svenska invånarna, om deras åsikter och den rådande socialpolitiska bilden i Sverige, som punk skall vara.
Det enda negativa jag egentligen har att säga om denna skiva är att den enbart består av fem låtar och att det inte är tillräckligt många som hört dem.
Denna skiva, med tillhörande band, bör genast spelas oftare och överallt.



Om du inte orkar Googla på Jerrys farsa följer lite livsnödvändig information om dem:
jerrysfarsa@gmail.com
www.jerrysfarsa.n.nu
www.facebook.com/pages/Jerrys-Farsa/114009815353139



Titel: Wälcome to Sweden
Artist: Jerrys farsa
Format: CD, Spotify, Bandcamp, Soundcloud
Utgivningsår: 2014
Genre: Punk
Låtlista:
  1. Dagens ungdom
  2. Brandmannen Bennys bravader
  3. Baksidan av stan
  4. Pappa betalar
  Bonus träck: Den ofrivillige Ankeborgaren

Mimikry - Tjugo

Många trodde helt att det var över och andra, sådana som mig, visste att snart...snart skulle det komma ett livstecken från Mimikry.
Livstecknet heter "Tjugo" och är ett resultat av tjugo år som band helt enkelt.
Och får väl därmed även gratulera Mimikry så hjärtligt till tjugoårsjubileumet.

Albumet släpps i CD-format nästa vecka (25/4) och en release-turné kommer även ske, men tack vare att det är påsk och Mimikry är finfina människor valde dem att släppa skivan i Spotify idag.



Vill börja med att tacka för att de borttappade fade out:en på Inte ens du har hittat tillbaka.
Nu går det till och med att lyssna klart på HELA låten, så ännu en gång - Tack!

Att välja att spela in låtar på nytt är ett bra initiativ utav band så även för Mimikry.
En missanpassad Svensson skriker mer punk än någonsin och Här är jag är ännu starkare än den någonsin varit i mina öron, en gnutta popaktig kanske men det funkar faktiskt.

Röda fanor klamrade sig fast lika hårt som en katt som är på krigsstigen och alla vet ju att dem vägrar släppa när dem är på det humöret. Är egentligen inte så mycket för färgen röd, mest för att fåglar har en benägenhet att skita mer på röda bilar än andra, men jag trallar glatt med i texten.

Slaget om Apornas planet, uppföljningen till Erövringen av apornas planet, är verkligen en uppföljare.
Den röda musikaliska tråden är tydlig och jag gillar det skarp, man blir glad men gitarrsolot hade gärna fått vara lite högre.

Tillbaks till Alderland är även den en uppföljare till, tja läs titeln och lägg ihop ett och ett...
Det är inte annat än att jag faktiskt fäller en tår när jag lyssnar på den och undrar varför just texten till denna är den som sätter sig som ett kniv i bröstet liksom dess föregångare Alderland.

Den sista nya låten Ray Brower är faktiskt den låten jag tycker minst om på hela skivan och jag vet faktiskt inte varför, men den sätter sig inte lika lätt som de andra nya låtarna. Vilket är synd, rent musikaliskt så är den ju nästintill klockren.

De andra låtarna tänker jag faktiskt inte skriva någon om, delvis för att dem från "Monster" har jag redan skrivit om och delvis för att det inte finns något ytterligare att säga om dem än att tycker du inte om dem på skiva så lyssna på dem live.

Och till det negativa överlag;
Var är vinylutgåvan?



Titel: Tjugo
Artist: Mimikry
Format: CD, Spotify
Utgivningsår: 2014
Genre: Punk/Rock/Pop
Låtlista:
  1. Alderland
  2. Röda fanor
  3. En flicka som är stark
  4. Min sång
  5. Här finns inga vackra människor
  6. Slaget om Apornas planet
  7. Tillbaks till Alderland
  8. Dina svar
  9. Bläck
10. Ni får aldrig in mig där
11. Ray Brower
12. Monster
13. När jag mår skit vill du ha mig då?
14. Inte ens du
15. En missanpassad Svensson (2014)
16. Kom och dansa lite (2008)
17. Vandrar vägen
18. Här är jag (2014)
19. Mimikry
20. För sent

Nystart!

Har insett att mitt projekt med att recensera alla filmer i min samling lades motvilligt på is MEN nu kan jag stoltsera med att jag i skrivandets stund håller på att skriva en handfull recensioner som skall läggas upp på bloggen inom en snar framtid.

Några nyheter är även att jag skall recensera film som jag sett utan att inneha i DVD- eller Blu-rayformat.
Skall även börja recensera gamla vinyl EP's och LP's då de enligt mig är oerhört charmigt med brusigt ljud, så känner du till något band som bör lyssnas igenom i något av dessa format (CD går också bra)? Hör av dig.

Väl mött!
Whiteout

Mimikry - Monster

Efter att ha väntat på en fullängsskiva sedan deras singel "Jag blöder lika mycket som du" släpptes 2010 var det äntligen dags för en fullängsskiva med mitt favoritband Mimikry.


Till skillnad från de förra gångerna de släppt skivor hade jag dessutom större koll på hur några av låtarna skulle ljuda i öronen då jag och ett gäng andra tjejer från MimiKrew hade lyckan att få vara med och köra på några spår, men det är en helt annan historia som skall berättas för alla som vill och berättas ännu mera för alla andra som verkligen inte vill höra.


Mimikry har genom åren växt i mina öron, från den punkigaste punken om missanpassade Svenssons, kannibaler som käkar upp varann för att de kan och flickor som är starka till en lite mer halvvuxnare punk med starka texter.


Jag har dock alltid tyckt, trots att jag är ett stort fan, att Mimikry varit enbart varit ett liveband.
Visst, de har gjort bra skivor. Det skall jag absolut inte säga emot, men jag har aldrig lyssnat sönder någon av deras skivor så de exploderat i cd-spelaren (vilket hände med ett annat bands skiva).


Men i och med denna skiva måste jag säga att de icke enbart är ett band man måste se live, utan även lyssna på just på skiva.


Själva låtarna kan sammanfattas i några få ord som bildar meningar;
Vissa (en) är så halvdeppig med en riktigt bra insats på sång att man blir tårögd.
Vissa är tralliga, men med en text som handlar om livets stora plågoandar.
Och vissa är lite mindre tralliga och mer rockiga med stark text.
En blanding av punk, rock, pop - Nya Mimikry helt enkelt.


Om det nu skall sägas något negativ om denna skivan så är det;
1. Ingen kan låta så tyst som min telefon - Texterna i verserna är bra, men refrängen spolar jag tyvärr helst förbi.
2. Alltid lika röd kunde hemskt gärna fått vara längre och hemskt gärna kunde den fått vara lite bättre uppbyggd.
3. Mixningen är så dålig att när jag upp på volymen på stereon i bilen låter det som om mina högtalare spruckit, vilket jag inte alls upplevt med varken deras tidigare skivor eller andra bands skivor.
4. Det fattas fade out-sekunder på Inte som du.






Titel: Monster
Artist: Mimikry
Format: CD, LP
Utgivningsår: 2012
Genre: Punk/Rock/Pop
Låtlista:
  1. Monster
  2. Jag kommer aldrig bli stor
  3. Inte ens du
  4. Erövringen av apornas planet
  5. Utan dig
  6. Här finns inga vackra människor
  7. Det är då jag ber fast jag vet att han inte finns
  8. Alltid samma sak
  9. För sent
10. Ingen kan låta så tyst som min telefon
11. Låt dom äta tills dom spyr
12. Alltid lika röd

The killer inside me

"Det är tidigt 1950-tal i den lilla oljestaden Central City i Texas.
Sheriffbiträdet Lou Ford är ett föredöme för invånarna, en sann gentleman som till och med drar sig för att bära tjänstevapen. Men under den välpolerade ytan har Lou en hel del problem. Med kvinnor. Med lagen.
Och framför allt med det faktum att han är en sadistisk våldspsykopat som just satt en samvetslös mordplan i verket.
När korthuset rasar samman faller misstankarna på Lou, men det visar sig att han inte är den enda som har en hemlighet..."

Det lät som en film helt i min smak - 50-tal, en psykopatisk polis i den laglösa delen av USA.
Filmen var helt i min smak med, om man bortser från den sega inledningen som nästan fick mig att stänga av filmen och som vanligt när det gäller film så kan jag reta mig enormt mycket på musiken -vilket jag gjorde-.
Hade jag varit med och valt musik till denna filmen hade det helt enkelt varit en helt annan musik från 50-talet.

Kan dock tycka att de kunde ha saktat ner handlingen en gnutta när väl det började hända saker och så kunde de kanske låtit bli att ha med Jessica Alba, men det var nästan okej med tanke på hur det gick för henne.


Originaltitel: The killer inside me
Format: DVD, Blu-Ray
Utgivningsår: 2010
Genre: Thriller/Drama
Längd: 1 h 44 min
Åldergräns: 15 år

Fink!

Eftersom att jag är ett stort fan av Lock, stock & two smoking barrels så valde jag att se Fink!, som beskrivs som Australiens svar på just Lock, stock & two smoking barrels.

Tyvärr har jag dock alltför ofta när det gäller landet kallat Australien fått uppleva att de är ungefär som Sverige när det gäller film - var 40:e är sevärd, så ribban för denna film sattes lågt.
Tyvärr sattes den alldeles för högt (!)

1. Musiken låter som något samplingsljud hämtat från något halvdant "göramusikhemma"-program från slutet av 90-talet.
2. Bildkvalitén är oerhört dålig med tanke på utgivningsåret,
3. Handlingen är förutsägbar och allmänt tråkig.
4. Det känns som att skådespelarna är hämtade ur en skolpjäs från högstadiet.

Men om jag nu skall ta och säga någonting positivt om denna film så är det att omslaget är riktigt snyggt och den som känner att det är värt att betala för enbart ett omslag för göra det, men det är inget jag rekommenderar.


Originaltitel: Fink!
Format: DVD
Utgivningsår: 2005
Genre: Action/Komedi
Längd: 1 h 28 min
Åldersgräns: 15 år